Nu så har jag blivit sjukskriven från jobbet i 3 veckor pga stress, ångest, vantrivsel och magkatarr. Får se hur detta blir men förhoppningsvid blir det bättre och tur är det att man har sådana fina vänner och fin kille man dejtar som tar hand om och hjälper en.

Vi börjar med det bra, jag har träffat en riktigt fin och bra kille (som jag märkt än så länge). Inneboende med en tjejkompis så man träffade honom för några veckor sedan. Vi har nu träffats varje helg och innan dess var det hela veckor då han hade semester vilket han får nästa vecka igen.
Nästa lördag har vi dessutom bokat rum på gothia towers samt bord på deras restaurang som han betalar. Vi ska även på par massage på söndag på Hagabadet som även han betalad. Kan ni förstå vilken underbar kille jag träffat nu eller?! Han begär infet tillbaka och jag behöver inte ens fråga/säga "ja om du betalar" ironiskt till honom eller erbjuda att jag kan betala. Så underbart att träffat honom, han och Sara (hon han bor hos) ska dessutom hjälpa mig att komma igång med träningen på riktigt och med mat. Så himla tacksam att jag träffade både honom och Sara.

Det dåliga nu då. Jag trivs så förbannat dåligt på mitt jobb nu så varje gång jag ska jobba spyr jag. Det började förra måndagen då jag mådde illa på jobbet och yr så dom tyckte jag skulle åka hem. Innan dess har jag inte känt på länge att jag velat gå till jobbet och detta är på grund att jag vantrivs där och det är bara för att det varit så jäkllayxket skit snack, chefen snackar skit och man har ingen på jobbet förutom två tjejer men dom två jobbar jag sällande. Så varje dag på jobbet är jag ensam medan de andra har varandra som dom kan prata med på raster mm.

Visst är det ett bra ställe jag jobbar på med en bra chef och kollegor?

Okej så på midsommar gjorde jag ett misstag med en utav det bättre vännen och den jag mest tyckte om när han hade åkt hem. Jag smsade honom i tron att jag förklarade mig, varför jag gjorde som jag gjorde mm men i själva verket gjorde jag bort mig och förlorade en vän tack vare det smset. Jag ångrar det som bara den, hade jag vetat att det smset skulle förstöra vänskapen med honom hade jag aldrig skickat det eller ens skrivit det.
Det låter kanske som att jag har känslor eller så för honom men nej det har jag inte. Han var bara en riktigt bra vän där jag kunde vara mig själv helt och hållet med utan att bli rädd för att han skulle döma mig efter det. Den som fick mig känna mig så trygg att jag kunde vara mig själv innan honom var Jonas (blääää) och efter det Alex. Kan inte tro det men så är det, den här personen är den absolut skönaste, bästa vännen jag kände jag hade.
Ska jag vara ärlig så killkompisar är något jag inte har/haft någonsin. Iaf inga äkta som endast vill vara vän och inte är vän med mig tills dom lyckas få något ut av det eller inser att dom aldrig kommer få det. Det kanske är jag eller killarna här men att ha kille som kompis är något jag inte direkt har kunnat ha. Näää att förlora honom som vän är något jag absolut ångrar och saknar mest av allt.


Sen har jag gjort något bra (?) för första gången på flera år. Idag tog jag av mig ringen jag fick av Jonas i student present och la den i lådan för första gången sen jag fick den för 6 år sedan. Det känns både bra och jobbigt på samma gång. Bra och skönt för jag slipper se den och bli påmind av allt han fick mig känna och utsatte mig för. Jobbigt för jag aldrig tagit av mig den mer än för dusch/bad. Jobbigt även för att den påminner mig om just det han gjorde mot mig och då hindrar mig från att sätta mig i liknande situation igen. Misstag eller inte, det vet jag inte men något är det iaf.

ja nu jävlar är sommaren här och med det kommer bin, getingar/humlor, myggor, färsk frukt och allergin. Insekterna fine dom kan jag leva med, frukten absolut men allergin! Herrejävlar, den hade jag kunna skippa faktiskt. Funkar inte att jobba för näsan rinner stup i kvarten, funkar inte vara inne för det kliar och rinner och det funkar inte vara ute och njuta för kliar och rinner. Vad ska man göra? Skaffa medicin tycker vissa och visst det kan jag hålla med om Men det är inte lätt när vårdcentralen inte vill ge ut receptet på den medicin som verkligen funkar för mig.
Bortsett från den lilla saken älskar jag sommaren fast att jag jobbar 100% och så nu. På något sett kan jag njuta ändå. Som igår, var i stan i några timmar med Emmy efter jag slutat jobbet. Vi satt på Musses Grilhouse och åt lunch/middag, åkte sedan till stan för att äta glass och kolla på kläder. Jag lyckades hitta ett linne och t-shirt som passar till min svarta lång kjol. Super trevligt, super roligt, super varmt och super gott!

Ikväll ska jag på bio igen med mamma och pappa men denna gången blir det Jurassic park. I onsdags var jag och mamma på Minions the movie vilket vi inte tyckte var direkt värt pengarna eller så rolig. Den var rolig på sina små stunder men nä inte värt pengarna. Hoppas på att Jurasic park är värd pengar, kostar ändå 105kr ;-)

Hopas ni kan njuta av sommaren trots allergi ni som har det!