Jag är så otroligt jävla trött på det här ! Har varit arbetslös i 3.5 år förutom dom här få timmarna jag har på gymmet vilket inte är något ens. Sökt både deltid och heltids jobb hela tiden enda sen studenten men får man något ? Nä, inte ett enda jävla jobb får man oavsett hur många, vart man söker eller hur mycket erfarenhet man har. Spelar helt seriöst inte någon som helst roll vart man söker eller hur, det blir ändå ett " nej " man får om ens något svar. Vissångarn kan alltid börja plugga igen men hur fan ska jag kunna köpa böckerna till se utan att behöva ta en jävla massa lån ?!

Killen och jag vill att jag flyttar in hos honom, men hyran ligger på ca 4500kr var så hur tusan ska jag kunna betala de när jag knappt kan betala de räkningar jag har nu eller köpa nya hela kläder ? Sökt i Stockholm nu för att få en lite högre chans till jobb då fler finns där än vad det gör här. Nackdelen med om jag får ett där är att pojkvännen inte vill flytta dit, så jag får flytta dit själv och då blir det minst 5 timmar ifrån honom och med de mindre tid med honom. Jag vet helt ärligt inte vad jag ska göra när ( om jag gör de ) jag står inför valet att ta jobbet i Stockholm som erbjuds och pojkvännen. För vissa kanske det inte är ett svårt val men för är det de. Jag har ingen inkomst så för mig hade det varit bäst att ta jobbet men samtidigt förlorar jag kanske den enda killen ( utanför familjen ) som verkligen har tyckt om mig för mig och inte försökt eller tvingat mig till att vara och göra något jag själv inte vill.

Mår skit för det här och för allt annat som hänt mig i flera år. Har inte kunnat sova ordentligt ( endast några få timmar per natt ), inte orkat jobba eller träffat någon men jobbat ändå. Igår brast det för mig helt och hållet. Jag bröt ihop flera gånger för det minsta lilla och blev nästan rädd för mig själv en stund. Ja jag har minst sagt inte mått särskilt bra och är väldigt tveksam till när jag kommer göra de. Har alltid spelat och hållt upp en mask men nu tror jag att jag inte orkar mera med de och med de inte vet hur jag ska hantera allt. Jag behöver hjälp !!

Idag har jag varit en snäll flickvän på jobbet. Då Sebbe inte äter så mycket när han är i Malmö och jobbar bestämde jag mig för att köpa några bara till honom. Pratade med min chef och en av hummers ägare om vilken bars som är bäst för killen att äta vilket vi kom fram till att det är den största han ska ha och 10 stycken. Så det fick det bli och nu så har vi dom här hemma. Bara att hoppas på att han äter dom 2 stycken om dagen nu också.
Snart dags att sova men först Beck om 20 minuter förhoppningsvis med killen om han inte ska sitta och spela hela tiden.

Precis kommit hem från en trevlig och god middag på Musses tillsammans med Sebbe och hans familj :-) innan dess var det Allum med honom och hans lillebror för shopping och sedan tv spel för sebbes del innan det blev Musses. Men nu blir det sängen och sova för imon väntas det jobb igen

Efter en vecka med jobb och borta från killen ska det bli skönt med helg, eller ? Inte riktigt än är det helg för mig, har inte kobbar färdigt än utan har fortfarande en arbetsdag kvar. På söndag bär det av igen till jobbet för att jobba några timmar. Glad att killen är hemma igen, tråkigt bara att det endast är över helgen och sen är han borta i Malmö igen :-( jag säger bara, familjen ! Skulle jag inte ha haft dom vet jag inte vad jag skulle hörande lillen är i Malmö och jobbar och jag är ledig. Nä nu orkar jag inte skriva mer, blir att göra mig i ordning för sängen och sova. Natti natt alla !!

Idag har det varit en ganska lugn dag. Vaknde upp, la mig i soffan framför tv:n en stund för att sedan gå en promenad ner till bussen och åka hem till Anni ( Annika ). Har inte träffat henne på flera år, inte sen studenten tror jag. Var riktigt roligt, vi satt och drack kaffe och pratade om allt möjligt och busade med deras hund ( hennes och hennes sambo/fästman ). Vi hade ganska mycket att pratsam då det var ett tag sen vi träffades sist och det var väldigt trevligt. Jag och Sebbe kanske ska hem till dom på lördag för fika och mer prat igen. Hoppas det blir lika trevligt och roligt ! :-) nu blir det att ta det lugnt i sängen framför tv:n innan är dags att sova så jag orkar med jobb hela dagen imon :-D

Vilken kväll, suttit och läst ett häfte/broschyr om oro där det står om GAD ( generaliserat ångestsyndrom ) och kännetecknen till det. Allt som står i den är så jag har haft i flera år och bara blivit värre hela tiden. Vilken chock jag fick när jag läste kännetecknen och förstod att " fan sett ju jag ! ?? ". Jag har väl alltid tänkt och trott att jag behövt hjälp för allt som hänt mig genom åren men aldrig riktigt förstått vilken hjälp eller hur mycket jag verkligen behöver de, tills nu. Det är läskigt att se de så pass tydligt som jag gjorde nu. Jag gillar absolut inte att berätta saker om mig själv för andra, speciellt inte för personer som jag inte känner och litar på. Sen att jag inte litar på folk överhuvudtaget oavsett vem det är är ju en annan sak och problem.
Nä det här har verkligen öppnat mina ögon och har nu också frågat min bror om han kan följa med mig när jag räddar någon just för att jag inte vågar, vill eller litar på personer. Flest var ju tanken att en annan kompis skulle med men hon mår själv inte så bra så att fråga henne vill jag inte i risk att hon mår sämre när hon följer med mig och försöker hjälpa mig när hon i själva verket ska koncentrera sig på sig själv.

Berättade dessutom för min pojkvän och sambo med att jag tror jag lider av GAD och troligtvis behöver medicin och hjälp för de. Jag blev förvånad men glad över hur bra han verkade ta det och hur stöttande han är mot mig i detta. Tror inte att det är många som skulle vara de mot sin pojk-/flickvän. Är inte söker på om jag ens skulle klara av att vara det mot honom vilket skrämmer mig lite :-S har sett på bra håll hur påfrestande det är för ett förhållande när den ena lider av de och tänker bara hur det kommer bli för oss. Så jävla rädd är jag att han kommer komma på hur jobbigt det är och att han inte står ut med de eller mig och sedan lämnar mig. Sen vet jag att han inte kommer göra de men rädslan finns alltid där. Det är många som har den känslan att ens partner kanske kommer lämna en men efter allt jag varit med om och det jag troligtvis lider av gör att jag är extra rädd och allt att han lämnar mig och hittar någon som inte är lika jobbig och så som mig. Den rädslan och allt det andra jag känner är fruktansvärt jobbigt att känna, jag kan inte alltid leva " normalt " utan är jämt spänd, rädd, trött, sover väldigt dåligt ( endast få timmar på kvällen/natten ) och ingen koncentration alls på saker jag gör. Måste alltid ha någonting att göra, blir väldigt lätt rastlös så sitter med mobilen i handen nästan hela tiden för att ha någonting att göra och kanske till och med lyckas boka tid att träffa en kompis eller så.
Jag hoppas att jag någon gång vågar ta steget att boka tid hos en psykolog eller kurator och prata om det jag varit med om så jag får den hjälp och medicin jag behöver för att kunna leva så bra och normalt liv som möjligt.

Haft en mysig eftermiddag/kväll med härliga Tilda och Lisen :-) bakade muffins och pratade med Tilda tills Lisen kom då det blev ännu mer prat. Hjälpa dom att hitta hit fick det bli att göra först då ingen av dom hade varit här innan och dom tyckte det var svårt att hitta ^^ haha nu blir det sova trots att klockan inte är så jätte mycket men jag är såååå trött. Sebbe ska upp tidigt för att jobba imon så då gäller de att vara pigg för att orka väcka honom ;-) hehe

Vad är det här, klockan är 01.40 och jag är fortfarande vaken ?!! Helt sjukt är det, varför kan jag inte somna för ? Är det för att jag inte är hemma hos mig och Sebbe, vad ? Sånt här är så segt bara, jag är trött men kan inte somna. Kommer ju vara svin trött sen när klockan ringer 7 imon bitti. Hoppas bara jag orkar jobba imon :-/ enda positiva med att klockan är mycket är att snart kommer Sebbe hem och jag äntligen får krama om och pussa honom !!!! :-D kommer bli en riktigt bra helg tror jag. Imon blir det mys och jobb med Sebbe, på lördag jobbar Sebbe och Tilda kommer hem till oss på eftermiddagen för lite tjöt och mys och på söndag blir det jobb och mys med Sebbe igen innan han åker till Malmö på måndag morgonen :-( alltid lika tråkigt när han åker iväg men vad gör man när han har blivit dir skickat av cheferna för att jobba där ett tag. Tur att vi har helgerna som vi kan träffas och mysa på iaf. Nä jag tror jag får försöka sova igen så jag inte är allt för trött imon när han kommer hem och jag ska jobba.